Long time no see

Jag brukar inte åka hem så ofta, inte för att jag har något emot staden där jag föddes, där jag växte upp. Det är en fin stad, egentligen är den lagom stor för alla som inte har drabbats av 2000-talets folksjukdom bland ungdomar och unga vuxna - storhets. Det finns parker där jag spenderade mycket av min tid, på sommaren för att sola och umgås med vänner på hösten och vintern var det perfekt att vara ut och gå. Restauranger och caféer har det heller aldrig varit en bristvara på, och när jag flyttade hemifrån till mina första egna lägenhet så blev det mycket caféhäng för min del. Hur som helst, anledningen till att jag inte längre bara kan luta mig tillbaka när jag är i stan - är du.
//
Varenda gata som vi någonsin gått på tillsammans här påminner mig om dig. Vartenda gatuhörn vi någonsin bestämt träff vid får min mage att vrida sig. Egentligen förstår jag inte alls varför jag blev så beroende, varför jag har så svårt att acceptera att du inte längre ser mig. Vi var aldrig vänner, vi träffades en kort period och sedan dog allting, och jag vet så väl att det var jag, återigen jag, som var mördaren i fallet. Jag har vetat det hela tiden, och varje dag påminner du mig, genom mina tankar.
//
Igår kväll såg jag dig. Du bor inte heller kvar, och det var väl inget otippat. Jag visste redan från början att du var en av alla dem som inte kommer att stanna kvar här i tryggheten alltför länge. Mer otippat var det förmodligen att jag skulle ta mig härifrån. Jag stod i baren, på samma krog vi hängde på när vi var nattens hjältar. Samma bar, nya bartenders. Ölen höll ett stadigt tag om mig, och jag om ölen. Klockan var inte mycket när jag slog mig ned, dansgolvet var nästan tomt, 2 timmar senare pumpades den senaste musiken ur högtalarna och stället var fullt till bristningsgränsen. Jag minns att Göteborgsbranden på 90-talet plötsligt flashade förbi på näthinnan. Sen kom du.
//
Du gick förbi min rygg och vidare ut på dansgolvet där det verkligen var puls ikväll, och jag. Jag kunde inte slita blicken ifrån dig, alla andra människor i rummet blev skuggor och musiken tynade bort. Men du, lös. Jag tror aldrig att du skulle känna igen mig idag, nästan 8 år senare. Ögonkontakten varade i någon sekund, sen började Macy Grays låt I try spelas i mitt huvud. Varpå jag reste mig upp från baren, och gick ut. Ut i den friska luften. Ut, bort från dig och alla mina minnen. Men minnet av dig kommer alltid leva kvar.

Osten hoppar!

Maria Vasiljeff klockan 23:09. Hon kom in springandes i rummet med den hemska nyheten - osten hoppar!

fuck me pumps

- Du vet att du får sova hos mig ikväll om du vill.
Så klart jag vet det, det får jag alltid göra. Även de gånger när jag släpar mig upp för dina trappor klockan tre på natten en onsdags morgon. Du tittar på mig genom titthålet i dörren och vrider snabbt om vredet och drar in mig, de sista shotsen i baren innan stängning gör alltid sitt och jag landar i en hög på hallmattan. Du har aldrig nekat mig. Aldrig.
//
Ikväll går jag ut med mina vänninor, gamla älskarinnor som Per skulle säga. Du är orolig redan nu, det märker jag på din röst. - Ring mig när du blir för full, jag hämtar dig. Sanningen är den att jag endast ser dig som en sista utväg, de gånger jag inte lyckas med bedriften att sova med någon annan, det är de gångerna jag ringer dig, det är de gångerna jag styr stegen åt ditt håll.
//
Vi började den här leken för många många år sedan, långt innan du gifte dig och fick barn, men du kan aldrig hålla dig ifrån mig tillräckligt länge så att saknaden försvinner, vilket du aldrig skulle erkänna. Du skulle aldrig erkänna att du saknade mig. Ibland när du kommer hem till mig, så suckar du och frågar om jag aldrig ska växa upp, om jag aldrig ska lämna det livet jag fortfarande lever, bakom mig. Om jag inte ska träffa någon. De gångerna behöver jag bara lyfta blicken och se dig djupt i ögonen, för att du ska smälta som en isbit i juni. Herregud, hur länge ska vi hålla på såhär?
//
Din sambo anar som vanligt aldrig något, utan tror att jag är i desperat behov av tröst. Jag behöver alltid tröstas, så därför sover du hos mig i erat gemensamma gästrum. Jag behöver verkligen tröst, så därför åker du till mig sent om kvällarna och lämnar inte mig för sent dagen efter. Vi är som varandras drog, även fast vi aldrig erkänt det för varandra, inte ens för oss själva.
//
Ibland kanske vi inte ses på månader, vi pratar inte överhuvudtaget ibland. Men en blick, en blick är allt som behövs för att du ska falla i min famn igen, som så många gånger förr. Och varje gång, ställer jag mig frågan varför? Vad handlar allting om? Jag vet inte.
//

Lördag

Igår vaknade jag tidigt som fan, som vanligt kanske man ska säga när jag har alkohol i kroppen. Alkoholen ja. Vid två tiden ringde Vasse och vi åkte till Willys och handlade ost, kex och vindruvor i massor, härligheter kan det kallas för. På kvällen kom bästa Sixten Blixt, vi åkte ännu en sväng till Willys och sen Idol för hela slanten innan jag gick för att möta, ja, vad ska vi kalla människan? Måste komma på något bra namn, dock inget som ger sken av att det är en snäll människa jag pratar om, för det är det inte. Absolut inte.

Vi ska nog börja med lektioner

Lektion nummer ett. Number one.
//
Lämna alltid en fest om det inte är roligt, man ska aldrig slösa tid på saker man inte har nytta av. Så, får du inte betalt för att visats på festen i fråga, eller är det helt enkelt en tråkig fest - gå. Att vistas i trista sammanhang är aldrig bra, och framförallt aldrig roligt. Det är lika säkert som att alltid alltid stavas med två LL.
//

Perssons Pack var här idag.

Packet började med att göra så att min dator havererade, eller alla fall internet. Jag är starkt imponerad av denna människa då detta aldrig hänt förut. Min kära Mac har aldrig tidigare hängt sig eller tvingats tvångsavsluta ett program. Efter 10 minuter med Packet var då detta ett faktum. Sen fortsatte hon med att lägga till sina bloggar som favoriter, så nu besitter jag Kenzas blogg som startsida. Jag läser inte ens Kenzas blogg. Detta känns mikket bra. Mikket. Sen la hon även till Bubble Shooter och nått mer.
//
Jag gillar tjejen. Helt klart.
//
Perssons Pack

'til you reach Brazil

So I guess this was not for real
So take all your bags
And don't unpack them 'til you reach Brazil
You can have the piano, you can have the car
And all the Dusty Springfield-albums take
The TV take the VCR
And be sure to take the Gibson guitar
And the photo albums please
Don't leave me any memories

Skit jävla piss tisdag.

Jag hatar den här dagen. Fast inte lika mycket som gårdagen. Jag hatar den 16 november mer än något annat faktiskt. Men den 17 har för sjutton inte vart bra heller. Men på ett annat sätt. Någon jävla idiot har INTE tömt tvättmaskinerna efter sig, och jag tänker inte röra någon annans blöta tvätt. Äckel. Jag hade tagit med mig tvätt ned för två maskiner, vilka är de jag tänkt tvätta idag, resten spar jag tills i morron nämligen. Idag en svart, en vit. Kyss mig. Jag kommer inte hinna, för 19.00 bör jag sitta på LA arena. Skit.
//
Men annars hade jag flyt med tvättider, brukar vara hur lång väntetid som helst på dem, men idag fick jag samma dag plus en i morron. Love it.
//
Vart hos A en sväng idag, hon fyller ju år i morron så där parkerade jag mig i sängen för att vara så lite i vägen som möjligt för hennes städfasoner. På torsdag är det födelsedagsfest nere på Slicken och jag sk dit direkt efter konserten med Anna Ternhiem. Underbart!
//
Jag har fortfarande inte förstått att jag aldrig mer kommer att se henne igen. Den känns overkligt, som en mardröm som är över när man nyper sig i armen. Men det verkar inte spela någon roll hur hårt jag än nyper, jag vaknar inte. Men jag inbillar mig fortfarande att det inte är sant. Och jag saknar så oerhört.
//
Köpte upp alla kvarvarande förpackningar av mitt bästa tvättmedel idag också.
Jag kommer aldrig mer tvätta när det tar slut, om det inte går att få tag på.

just like me

Hemma. Vaknade halv åtta, otippat? Fan. Jag har i alla fall mäktat med att diska undan middagen vi lagade igår, en nyttig middag blev det. Någon tjatade efter max, men vi svängde in på Willys istället och köpte massa rotfrukter och lite andra grönsaker. Kom hem och fräste röttkött en snabbis ordnade en pepparsås och sen så. Mäktade med en förrätt också, pitabröd med hallumi med sallad, grönt äpple och lök. Sen sysselsatte vi oss med tv-spel. Lite film till maten och chill.
//
Nu borde jag ta tag i mig själv. Och åka ut.
//
Helvete.

Lush, lush lush!

Älskade Lush. Nu ska vi fylla på badrumsskåpet igen. Snow fairy både som badskum och parfym... Och en massa juliga badbomber och dylikt.
Hur roligt är det inte med en jultomte, röd naturligtvis, men som är i jelly format? Barnsligt roligt!
Och tomteskum... Nu blev jag som ett barn på julafton. Jag älskar Lush!
//

Topp tre tränings citat

Av mamma.
//
" jag drar in magen så jag inte blir så tung "
" Om man lyfter benen så är det lättare att springa "
" Idag var det så kallt att jag fick ta på mig sommarbyxor "
//


Regn, regn regn.

Tänk om allt som regnat den idag skulle ha varit snö istället? Jag vill ha snö, snö i massor. Så man kan åka pulka och, ja. Kanske lite snowboard. Allt blir bara lite enklare med snö, ljusare och finare. Men det kommer väl, får jag hoppas. Förra året kom det jätte mycket snö bara över en natt när jag jobbade fm på Ericson. Då grät jag nästan påvägen till jobbet.
//
Jag har hyrt tre filmer, LA Gigolo, Cadillac Records och Jag har älskat dig så länge. Egentligen är jag småsugen på en rysare eller något sånt, men då vet ju jag någon som inte kommer att kunna sova sen. Kan inte sova ensam efter rysare/skräck. Mogen sådär jag. Oerhört mogen. Inte ett dugg lättskrämd heller.
//
Funderar på att gå ut och ta en lång promenad nu, jag skulle verkligen behöva det, men då återigen. Gå själv, hur roligt är det alla gånger? Inte idag. Idag är det hemskt.
//
Fan vilket bittert inlägg detta blev. Inte med mening. Men jag är lite bitter idag. Eller egentligen, om jag inte ska hålla något inne, så är jag helt jävla knäckt. Men, jag kommer igen. Ja, det gör jag.
//
Vila i frid min underbara.
1989.04.17 - 2009.11.16

På torsdag...

Är det Anna Ternheim. Som jag längtat...! Anna går solo på Spegeln, aldrig sett henne ensam och så avskalad förut, ska bli mycket intressant eftersom hennes musik är så pass avskalad.
//
Dessutom känner jag att jag både skulle behöva klippa håret, alltså toppa och tunna ut det eftersom jag spar ut som det så fint heter, och färga. För utväxten är inte nådig nu. Inte nådig. En fin, stor kant.
//
Nu är min sovmorgon slut och jag måste springa till Gdg eftersom Ica inte öppnar förren nio. Måste ha med mig mat till jobbet. Mat är ao på en byggarbetsplats ska ni veta.

Måndag hela veckan

Undrar om löss smittar genom tv:n? I morse när jag vaknade åkte vaknade med the voice på. Josefin Crafoord meddelade att hon hade fått löss, och nu kliar det, det kliar över hela kroppen.
//
Igår tog jag och Perssons Pack en fika på George, varpå Packet kom på att jag besitter Super Mario Galaxy (tvspel) hon blev helt lyrisk och började hoppa upp och ned i sin soffa och visa hur hon gjorde när hon fångade stjärnor genom att veva med armen i luften. Varpå Persson kom på att det även finns Super Mario åttabitars och hon började haka på Packet i sina tvspels moves. Så, idag. Eller i morron. Är det tvspel som gäller här i Kollektivet, men jag kan meddela er att det kommer en film på spektaklet när dom står här och hoppar på vardagsrums golvet.
//
Nu vill jag har massa snö så vi kan åka pulka och dricka varm choklad i backen. Snöö, massa snöö tack. :)
//

Kristall

Ibland gör man slut med vänner, ibland med andra människor som man inte längre vill eller kan ha i sin närhet. Det är fruktansvärt jobbigt varje gång det inträffar, men man vet en sak. Man kan se dem igen, man kan träffa på dem igen. Nu är det en helt annan sak, jag måste välja att avsluta hennes liv, när hon är 20 år. Nästan åtta år har vi haft tillsammans, om man avrundar uppåt lite snyggt. Hur som. Jag väljer att avsluta någons liv, och hon är inte bara någon. Hon är det bästa jag vet. Hon är blod, svett och tårar - och ren kärlek. Jag väljer ett liv utan henne, mot min egen vilja. Jag kommer aldrig mer att SE henne i livet efter domedagen. Aldrig. Jag kommer aldrig att få krypa in i hennes päls och fläta in fingrarna i hennes långa fina man. Aldrig mer. Jag kommer aldrig mer att få känna hennes lukt och jag kommer aldrig mer få flyga fram på hennes rygg. Aldrig mer. Det som har varit min vardag i åtta år.
//
När jag var 14 år gammal, kom hon utflygandes med dunder och brak ur en lastbil på ängen. Och sen den dagen har hon varit mitt allt. Nu är det över. Och det finns inte ord starka nog att beskriva den smärtan som numera bor i min kropp. Som påminner mig varje dag att timmarna är räknade. Och det värsta av allt är att jag dödar min kärlek.
//
Jag är en mördare.
//
Kristall. Jag kommer aldrig sluta älska dig. Aldrig. Du är det vackraste jag vet.

fade to grey

Igår, Curch Street med bästa gänget. Älskade gamla lag. Åsen var dock lika fattig som vanligt och hoppade. Men vi fick tillökning i form av en Fia. Alltid något bra! Fick vänta nästan en timme på bordet, när vi väl fått ett bord så fick vi dela med ett glatt gäng som vunnit pengar på V75, dom firade med en varsin cowboy dinner, gillart! Jag sa något som fick Risan att se rött och hon skulle kasta en nöt på mig, jag som är gammal målvakt insåg givetvis vad som var påväg att hända och gjorde en blixtsnabb sidledsförflyttning varpå hon träffade tanten vid bordet bakom oss i pannan med nöten. Härligheter!
//
Efter maten så begav jag mig till Sixten, här skulle hävas öl trodde jag. Sen kom hon på att hon minsann var tvungen att jobba på söndag, så det blev alkoholfria dinkar till henne. Fatta man ju, efter ett besök på Cava köpte Sixten och Ida en varsin hamburgare (vart tog vegetarianen vägen kan man undra) och sen åkte jag hem. Orkade inte med en krogkväll.
//
Nu har jag precis kommit hem, så nu ska jag duscha sen ska jag ut på äventyr med Perssons Pack. So far so good.
//

Vasse och Risan. Trevligt sällskap.
Julia med sin alkoholfria drink

Fattar du inte hur mycket jag älskar dig?!


//
Och allt är mitt fel. Jag kan inte ens föreställa mig ett liv utan dig, du har varit min vardag, du har varit mitt allt sedan jag var fjorton år gammal. Nu håller jag mig bara krampaktigt tag i dig och vägrar släppa av rent egoistiska själ. Jag hoppas att du vet hur mycket jag älskar dig och jag skulle gå genom eld och vatten - bara för dig. Människor är dumma i huvudet och förstår inte att ett djur, jag hatar att kalla dig för det ordet, kan betyda mer än någonting annat här på jorden. Jag vill inget annat än att bara ha dig kvar hos mig, det är det enda som betyder något och jag skulle offra allt, ingenting kan jämföras med dig och det du ger och har gett mig genom åren. Jag älskar dig mer än någonting annat och jag klarar inte av att se dig lida för min skull, du gör allt det jag ber dig om utan protester - fast du har så ont. Och jag är den sämsta och elakaste personen som existerar, för att jag låter dig hållas. Enbart för att lindra min egen smärta.
//
Jag har försummat dig det senaste åren, bara för att göra den här dagen lättare, jag har sett förfallet med egna ögon och jag har bävat för den. Du har varit värd så mycket mer och så mycket bättre än vad jag har kunnat gett, men när jag säger att du är mitt allt så menar jag det. Jag hatar att ta förväl, jag hatar avsked. Och det som gör det här så mycket värre än alla andra, ord kan inte ens beskriva det längre, är att vi inte skiljs för att kärleken tagit slut, utan för att jag måste ta ett beslut av att låta dig gå, jag måste ta en beslut som innebär att jag aldrig någonsin mer kommer att få se dig, aldrig mer kommer att få röra vid dig och aldrig mer få andas in din luft. Jag måste, men det är det sista jag vill. Lämna mig aldrig, jag vill inte vara här utan dig. Du är det vackraste jag vet. Jag älskar dig, för alltid.
//

Fredag!

Som du har vart efterlängtad! Älskade fredag! Nu väntar jobbet, sen ska jag till älskade och underbara K och ikväll blir det bio. En perfekt fredag med andra ord...! Trött som få är jag också, men det brukar ge med sig när man kommer ut och får lite frisk luft faktiskt.
//
Så, vi hörs. Lite senare. Idag är det full fart med andra ord:)
//
bygget

Ett paket på Konsum

Fick ett mess idag på telefonen, ett paket från Zoovillage fanns att hämta på Konsum. Så nyss traskade jag iväg till Ems gamla hemma affär, Konsum Eken vid sjukan. Jag gillar den affären på något vänster, även om jag hellre går till ICA av bekvämlighet, det är ju något närmare så att säga. Men min lilla Ica på hörnet är också väldigt mysig så det går bra det också. Hur som. Pappas födelsedags prelle kom, likaså ett par byxor från Cheap monday, säkert fjärde paret som jag har köpt nu, älskar just den modellen. Helsvarta. Stuprör. Löve it!
//

//

Torsdag

Så. Snart helg. Veckorna bara rusar iväg. Herre, på det här sättet kan man snart börja räkna in sina gråa strån. Sixten fick lägenheten, om jag inte redan berättat det. Så nu jävlar planerar vi repstegar och bullbak. Min lilla Sixten Blixt, blir snart min närmaste granne. Tillsammans med Persson då. Idag har förresten jag och Julia sprungit oss slut i Hemlingby, vilket behövdes. Inte levt så hälsosamt sista tiden (läs sista åren), men nu har vi som mål beach 2012. Eftersom jag är övertygad om att Mayaindianerna har rätt och att världen kommer att gå under den 21 dec 2012 så tänkte vi att den sista sommaren ska vi vara i våran livsform. Eftersom livet då snart även är slut, kan vi leva gott och äta upp oss sen på hösten där, otroligt bra planerat för att vara jag. Nästan så jag måste ringa och berätta allt för Sixten nu.
//
Annars så. Jo, tackar som frågar. Fredag väntar fika och sen bio med Perssons Pack, film ännu inte helt bestämt. Vi drar lite åt olika håll än sålänge. Lördag stan häng med Persson, brunch på Absint och lite allmänt chill. Kvällen obestämt, Sixten ville styra något och jag är väl aldrig omöjlig. Men troligtvis ingen utgång, den spar vi. Vi är inte de forna krogråttorna vi en gång var. Apropå råtta så kom det en skogsmus och sprang idag när vi var ute i Hemlingy, Sixten hoppade två meter högt och fyra åt sidan.
//
Nu ska jag till Konsum och hämta ut ett paket, som inte är till mig. Utan en överraskning till någon annan... Men jag återkommer.
//

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0