det jobbigaste.

är att du aldrig fattar något. Du fattar inte ett jävla dugg. och allt du gör, är att du förstör, framförallt för dig själv. Men även för mig. Och för alla andra som bryr sig. Förstör förstör och förstör. 
//
Och jag blir lika ledsen och förbannad varje gång, det är en fin balansgång jag försöker gå, där emellan. Och humöret pendlar, ibland vill jag bara döda dig med mina bara händer. Så många gånger genom åren har jag önskat livet ur dig. Men, jag vet att om du skulle försvinna från mig skulle jag förmodligen gå under jorden själv. Jag skulle aldrig klara ett liv utan dig. För så mycket som jag älskar dig, är det omöjligt för mig att älska en annan människa.
//
Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor. Jag kan inte leva utan dig. Så snälla, lämna mig inte nu. Lämna mig aldrig. För tillsammans vet du ju att vi kan klara det, om du väljer att kämpa någon gång. Hur som helst, jag finns alltid här när du behöver mig. Alltid. Glöm aldrig det.
//
Love. A

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0