Allt har ett pris.
När jag var liten, fel, läs när jag var mindre, så brukade jag sucka över om något var slut, exempelvis biljetter till en konsert eller nått annat jag ville se. Men, det sjuka är att allt har ett pris, allt är till salu för sitt pris. Nu kan ju saker bli mycket, mycket dyrare om man vill ha något som officiellt är slut. Någon som jag anser vara lite av en exprt när det gäller att få tag på slutsålda saker är Daddy DJ, förra årets P&L festival är väl bara en grej. Biljetterna var slut. För länge sedan, dagen före festivalens början kommer den jäveln på att han vill ha biljetter för att han "måste" se Roky Erickson, några samtal senare hade han fått de biljetter han önskade, och jag ska tillägga, det var inte på svartabörsen.
//
Nu var det ju inte riktigt det här jag menade från början. Utan andra saker, man betalar alltid ett pris. Sen i efterhand så kan man inse att det inte var värt det. Man kan säga att det är lite av vad jag sysslar med nu, för några månader sen gjorde jag en grej, som jag just då inte reflekterade så mycket över, sen gick det ett tag och jag kom på att det var nog en jäkla bra grej jag gjorde. Tills nu. Typ. Har väl flackat i landet mittemellan ett tag, levt på hoppet eller vad ni nu kallar det. Men nu har jag ju insett hur dumt det hela var, och priset jag får betala för vad som var, är det inte värt. Inte på långa vägar. Inte alls. Priset är för högt, men det visste jag redan från början om någon hade väckt mig, eller om jag hade insett att det var dömt att misslyckas. Men, å andra sidan. Man måste ju även våga för att kunna lyckas. Man skulle kunna jämföra priset med att ett Jenka tuggummi skulle kosta 100 spänn. Så klart helt ovärt det. Endå köpte jag min dumma fan det, och nu har jag inte pengar till mat. Typ där. Dålig jämförelse men ni förstår nog.
//
Så medans jag sitter och betalar för mina mindre lyckade idéer så lever någon annan loppan. Lever livet som om morgondagen inte fanns. Lever livet jag trodde jag skulle leva. Men jag betalar istället. Fatta man ju.
//
Smarta människor lär av andras misstag, jag lär av min egna.
Kommentarer
Trackback
