Pinsamt

Igår, klockan 17.02 satte jag mig på en buss som eskorterade mig ut till min hemort, Älvkarleby. Där vankades det middag, en fruktansvärt god, hemlagad pizza. Troligen den bästa jag någonsin stoppat i mig. Vi släckte törsten med vin och klockann 22 kom bilen som skulle ta oss till tågstationen, en kvart senare hoppade vi gladeligen på tåget som senare skulle visa sig vara ett för oss gratis transportmedel. Så långt är vi med, och ni med va?

Vi anlände till staden ungefär halv elva och i regn och rusk försökte vi ta oss in till centrum, gjorde en del stopp vid bankomaten, citykiosken och annat, ni vet såna ärenden som brukar vara nödvändiga innan man ska ut. Träffade  på allt möjligt folk och gick sedan mot suncity. Ja, igen. Och ja sändy, en av dina teorier om varför vi dissade cava stämde nog rätt väl in faktiskt. Väl inne hände mycket konstigt. Saker som idag har gjort fylleångesten värre än på länge, och därmed är den vanliga söndagsångest en olidlig. Jag är så dum. Jag är så dum.

Lyssna på det här; vi står på dansgolvet och dansar, josse och karin är vid min sida. Alex står på sidan om och dansar som vanligt inte. Så kommer det en blond, ganska kort tjej och går förbi mig, jag min dumme fan tror att det är karin, jag inte bara tror utan jag är helt säker på att det är karin. Så jag sliter tag i henne och typ drar henne till mig på något konstigt sätt, tänkte väl att vi skulle dansa lite. Denna stackars tjej vänder sig om när hon är, låt säga "ganska" nära mig, sätter upp en hand som för att heja och ser oförskämt rädd ut. "Hejhej" säger hon och gör mig medveten om att jag precis har skämt ut mig. Det var inte Karin! Så för att lösa den situationen så säger inte jag någon självklar kommentar som "men oj, ursäkta, jag tog fel på person, jag trodde du var någon annan. förlåt" Nej, istället skjuter jag henne ifrån mig fort som bara den (nästan knuffar bort henne) och drar tag i alex, skriker något i hennes öra som varken jag eller hon kunde höra och springer iväg. In på toan för att verkställa självmordsplanerna men gjorde istället behov nr 1 och gick sedan ut därfrån igen. Letade efter mina kompanjoner men hittade bara en, de andra hade tydligen dragit.

Är inte detta fruktanvärt pinsamt?! Tur för mig att jag snart reser bort, och jag hoppas innerligt att jag blir borta länge.

Ja ni, så det kan gå. /Em

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0