hantverkargatan

För det första är jag en rastlös person som hatar att inte ha något att göra, och det är på gränsen till att jag avlider av tristess var och varannan dag. Det är inte så jävla bra alla gånger, och idag var en sån dag då det var extremt. Jag har telefon terroriserat de flesta jag känner, och inte känner med för den delen. Det roliga i det hela är att dom som verkligen känner mig vet hur jag är, och kan på ett snällt sätt säga till att de inte orkar eller har tid att prata om livets alla onödiga saker. De som inte känner mig så bra vågar helt enkelt inte göra det, och det är ju synd för dem, för då får det ju höra alla möjliga utlägg om allt och inget. Stackrarna.  

För det andra, jag var i mina glansdagar en hej dundrare på att byta mobilnummer, jag hade en form av skräck inför faktumet att många människor hade mitt mobilnummer, en skräck över att veta om hur många som kunde nå mig när som helst, som bara utan vidare kunde ringa rätt som det var, det betydde panik för min del. Så jag böt mobilnummer, låt säga var tredje månad för att slippa känslan av att alla alltid kunde nå mig. Nu har jag kommit på att jag har haft det här numret i över två års tid, nästan 3 vid närmare eftertanke och det, om något, har satt griller i mitt huvud. Jag rensar min telefonbok på mobilen titt som tätt, men tänk alla som har mitt nummer, jag kanske har 70 nummer i telefonboken, tänk då att det kanske är över 100 stycken som har mitt? Tänk om... Det gör att det är över 100 stycken som även kan ringa fel, när som helst. Det gör att det är 100 stycken som kan nå mig, precis över allt, och det är även dessa 100 som kommer att förvänta sig ett svar när dom ringer. 

Så, till ämnet. Det jag egentligen kommit på idag är att jag hatar att vara själv, men kan inte bestämma mig för om jag ska träna på det eller ej. Det andra är att jag borde verkligen få tummen ur och byta mobilnummer. Något har ju gått käpp rätt fel när jag för första gången kan mitt eget nummer, det om något borde väl vara en signal om att det är dags att byta?

Sagt och gjort. Jag byter nummer. Fuckers, suckers och alla ni andra, snart kan jag vara lugn över att ni inte kan nå mig.

Och först då kan jag andas ut.